Disputation: tillväxt i tidig barndom och senare metabolisk hälsa

Jag var och lyssnade på Minna Salonens disputation 16.12.2011 med temat ”Early Growth and Later Health, Focus on Metabolic Syndrome, Obesity and Physical Activity”.

Salonens resultat visar att tillväxten i den tidiga barndomen är en viktig faktor för senare metabolisk hälsa. Men vilka mekanismer finns i bakgrunden? Salonens forskning baserar sig på den s.k. Barker-hypotesen (du kan läsa mer om Barker hypotesen: http://www.fls.fi/files/005_009_Eriksson.pdf).  Enligt den programmeras fostret redan under graviditeten. Det betyder att uppväxtmiljön under graviditeten kan ha livslång inverkan på genstrukturen och hur organismen fungerar. Om ett barn under fosterstadiet har lidit av undernäring, är dess kropp programmerad att klara sig med bara lite näring. För kroppen blir det sedan ett problem när den ska ta hand om mycket energi, eftersom kroppen försöker att spara energi. Den här kan förklara varför en del personer lättare går upp i vikt än andra med samma energinivå. Fast uppväxtmiljön under graviditet kan vara en viktig faktor för senare hälsa, så har också uppväxten i tidig barndom en signifikant inverkan på hälsan, vilket den här doktorsavhandlingen visade. Bra uppväxt i tidig barndom kan eventuellt kompensera en sämre uppväxtmiljö under graviditeten. Det leder till nya frågor.

Kan Barker-hypotesen ge någonting för det hälsofrämjande arbetet i Finland eller andra utvecklade länder? Undernäring är inte längre så vanligt som det var under krigstiden eller efterkrigstiden på 1940-1950-talet i Finland. Salonen forskade i en kohort med personer födda i 1934-1944 i Helsingfors. Hur passar de här resultaten för senare kohorter?  Gravida kvinnorna kan också få för mycket energi men kanske inte tillräckligt med näringsämnen – kan det påverka den blivande hälsan? Delvis är det också fråga om hur placentan fungerar.  Om vi tänker att Barker-hypotesen är sann, kan vara så att individer födda senare än på 1950-talet inte går upp lika lätt i vikt som de som föddes tidigare.  Ändå är det inte bara näringstillståndet som definierar uppväxtmiljön under graviditeten.  Det är också fråga om hur mycket mamma upplever stress (psykisk eller fysisk) och hur det påverkar hela fostrets stressmekanism. Det finns forsknings som visar att stressmekanismen (HPA-axel) också programmeras under graviditeten. Mammor som upplever mycket stress får barn som är mer känsliga för stress än barn till mammor som inte upplevt så mycket stress.  Stress, liksom fetma, har samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Den här stressteorin är intressant när det handlar om socioekonomiska skillnader i hälsa, eftersom undernäring under graviditet troligen inte är så vanlig ens i de lägre socioekonomiska klasserna i utvecklade änderna.

 Nå, är stress olika i olika socioekonomiska klasser? Man pratar om dålig och god stress. Upplever man mer av god stress i de högre socioekonomiska klasserna än i de lägre och i de lägre socioekonomiska klasserna upplever man mer av dålig stress än i de högre socioekonomiska klasserna. Kan låg socioekonomisk status vara en självständig stressfaktor? Socioekonomiska skillnader i hälsa beror inte nödvändigtvis enbart på olika levnadsvanor. Socioekonomiska skillnader i hälsa kan utvecklas redan under graviditeten när stressmekanismen utvecklas, också i de utvecklade länderna.

 Men enligt Salonens doktorsavhandling var bara 20 procent av feta vuxna friska (80 % var inte) medan 83 procent av dem som hade normal vikt var friska när det gällde metabolisk hälsa. Du kan läsa hela doktorsavhandlingen på adressen: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/28431/earlygro.pdf?sequence=1