Spontan rörelse hos barn – rörelseglädje när det är som bäst?

I höstas gick Folkhälsans kampanj Rörelsekvarten av i årskurs 1-6 i x antal skolor i hela Svens- Finland. Kampanjen gick ut på att barnen själva under rasterna skulle samla in så kallade rörelsepoäng på rasterna och tävla mot andra skolor i detta. Folkhälsan hade uppmanat att denna rörelse skulle vara spontan utan yttre handledning. I går besökte jag skolan som vunnit kampanjen i Nyland och blev betagen av den glädje priset väckte i klassen. Barnen berättade att de inte gjort någon förändring på rasterna under kampanjen jämfört med tidigare utan att de faktiskt alltid rör sig så mycket på rasterna. Ur lärarens perspektiv var det också tacksamt och att de hade skött registreringen av poängen helt själva på ett schema i klassen. Hur kommer det sig då att denna klass rör sig alldeles naturligt så mycket under rasterna?

Forskning betonar att miljön har stor betydelse för hur fysiskt aktiva vi är och det kunde man nog märka i denna skola. Gården var omväxlande med naturliga inslag. Barnen hade fri tillgång till gårdens alla skrymslen och hade även en rink som fanns i gårdens omedelbara närhet. Just skogslik miljö anses sporra till rörelse, men också till lugn. Att både få lugn och rörelse på rasten kan ju då anses vara det optimala för en bra paus. Rinken representerade fri yta som också bidrar till ökad rörelse. En annan aspekt som lärarna i denna skola betonade var vikten av fri lek. Forskning visar att fri lek i mindre grupper med vuxna på tryggt avstånd ökar andelen fysisk aktivitet. Detta applicerades aktivt i denna skola. Barn som är inaktiva till naturen kan dock behöva en puff och då kan en kampanj öka andelen fysisk aktivitet hos dessa barn. Inaktiva barn kan också behöva organiserad rörelse under rasterna för att komma över tröskeln. Då är det extra viktigt att rörelsen är glädjerik, inkluderande och utan tävlingsmoment.

Vi vuxna är också mycket viktiga som förebilder. Forskningar tyder på att barn till aktiva föräldrar och vuxna som är aktiva tillsammans med barnen också ger aktivare barn. Det är också dags för oss vuxna att noga granska vår inställning till fysisk aktivitet och om vi rentav hindrar barnen att röra på sig tillräckligt. Måste vi till exempel använda oss av meningar som ”spring inte” ”gå vackert” och akta dig” så ofta? Kan vi vuxna tillsammans med barnen promenera mera och till exempel alltid välja trappan i stället för hissen? Kunde vi få barnen att känna sig stolta över t.ex. starka ben, rosiga kinder eller kraftiga armar?

Rörelseglädje, goda förebilder och lek är våra främsta nycklar till att öka andelen fysisk aktivitet bland dagens barn. Fysiskt aktiva barn får gratis så många fördelar i livet att det är på tok om vi förbiser detta. Litteraturen tyder nämligen på att fysiskt aktiva barn som också har ett positivt förhållande till fysisk aktivitet lär sig bättre, sover bättre, är friskare, har bättre självförtroende / självkänsla,  koncentrerar sig bättre och är med större sannolikhet också fysiskt aktiva då de är vuxna.

 I Finland är rekommendationerna för skolbarn är minst 2 timmar aktiv rörelse varje dag och för yngre barn ännu mer. För att det ska uppfyllas krävs förebilder, engagerade vuxna, en sporrande miljö, aktiv transport, rörelseglädje samt att vi röjer både medvetna och omedvetna hinder för spontan rörelse. Kanske det gäller att ersätta ”spring inte” med ”spring mera”?

Spring