Är individuella matval orsaken till ojämlikhet i hälsa?

Under de senaste åren har det politiskt funnits ett intresse för att minska på ojämlikhet i hälsa. Ett av mina egna forskningsintressen har varit att få större kunskap och förståelse för vilken betydelse kostvanor har för ojämlikhet i hälsa, d.v.s. varför hälsan varierar enligt utbildning och inkomstnivå.

Enligt forskare i ojämlikhet i hälsa avspeglar skillnader i hälsa samhällets hierarkiska struktur, där makt, värderingar förmögenhet och andra resurser är ojämnt fördelade.  Även om alla individer kan göra individuella val och på så sätt påverka sin hälsa har alla inte samma möjligheter att göra dessa val. Vår socioekonomiska status sätter ramarna för våra möjligheter att göra ett val. Ju mera pengar och kunskap och övriga resurser du har desto lättare är det att göra ett hälsosamt val. Detta gäller också våra matval.

Utbildning och inkomst kan påverka matval på olika sätt. Utbildning påverkar normer, attityder och värderingar som i sin tur påverkar vår livsstil och våra matval. Utbildning i sig kan ge mera kunskap om hälsosam mat samt påverka förmågan att tolka och applicera kunskap. Inkomst i sin tur påverkar främst våra ekonomiska och materiella resurser vilket i sin tur påverkar våra konsumtionsmöjligheter. Forskning har visat att det inte enbart är storleken på resurserna som har betydelse utan också relativa resurser. Lägre inkomster i förhållande till andra kan leda till psykosocial stress.  Ett kroniskt stresstillstånd kan påverka såväl vår kropp direkt som våra matval som i sin tur påverkar hälsan.

Flera studier visar att de med högre utbildning och inkomst väljer mat som ligger närmare kostrekommendationerna.  Så teoretiskt kan man tänka sig att ojämlikhet i hälsa kan minska genom att minska socioekonomiska skillnader i matval. Det som man ändå måste komma ihåg är att socioekonomiska skillnader avspeglar ojämnt fördelade resurser i samhället. Det räcker inte att endast föröka påverka individens matval om man inte samtidigt försöker påverka individens möjligheter att gör ett hälsosamt val.

Här kan du läsa mera ifall du är intresserad:

KAVENTAJA

TEROKA

Sosiaaliepidemiologia – kapitel ”Terveyskäyttäytyminen” skrivet av Leena Koivusilta  

Den orättvisa hälsan – kapitel ”Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor” skrivet av Eva Roos & Ritva Prättälä