Amning och ojämlikhet

Amning är alltid ett lika aktuellt tema i hälsofrämjande. För en kort tid sedan publicerade THL en ny intressant rapport om amning. Den baserar sig på data som har samlats in på barnrådgivningsbyråer i hela landet under åren 2010-2011 från över 5000 familjer.  

Enligt rådande rekommendationer skall barn helammas upp till 6 månader. Endast en bråkdel, 9% av barnen, hade enbart modersmjölk som föda upp till sex månader. Också en mycket liten del, 25%, hade helammats upp till fyra månaders ålder.  Även om amning under senaste år har ökat märkbart finns det ännu mycket att göra för att främja amningen bland mammorna.  Det som kanske var mest iögonfallande i den nya rapporten var de skillnader som finns i amning mellan olika befolkningsgrupper. Ju lägre utbildning hade och ju yngre mamman var desto kortare tid helammade eller ammade hon.  Intressant var att det inte fanns skillnader enligt boningsort.

I rapporten framgår det också att 70% av det nyfödda fick tilläggsmjölk på förlossningssjukhuset och över 30% av dem hade fått den i form av modersmjölksersättning.  Ur barnens synvinkel skulle det vara bättre att denna andel skulle minska och allt flera skulle istället få modersmjölk från egen mamma eller donerad modersmjölk.  Tidigare studier har visat att ifall barnet får tilläggsmjölk på sjukhuset utan medicinska skäl påverkar det längden på helamning. Antagligen kan de signaler personalen ger till mammorna på förlossningssjukhuset, t.ex att ge barnet tilläggsmjölk när moderna mjölkproducering inte ännu har kommit ordentligt i gång, påverka moderns inställning till hur viktigt det är att barnet får bröstmjölk från den egna mamman.

Amning ger babyn en god start i livet och innebär så mycket mera en enbart föda för den nyfödda. Mycket finns ännu att göra, också för Folkhälsan, för att barnen i Finland skall få den bästa tänkbara starten i livet!