Lämna skorna och må bättre

20120528039

”Barfota utan strumpor och skor ska jag vandra med dig…” sjunger Mats Paulson i Barfotavisan och jag börjar genast längta till att få gå barfota i nyklippt gräs.  På stafettkarnevalen i helgen var det många som i stafetterna 12 x 80 m fick uppleva känslan att löpa barfota i det nya gräset på stadion. Minns fortfarande själv hur skönt och befriande det var att få springa utan skor. På något sätt kände jag mig också snabbare utan skor.

Att gå och springa barfota är en trend som sprider sig speciellt i löparkretsar och sk. barefoot-skor marknadsförs kraftigt.  I USA sprids sk. ”Naked run” lopp som förespråkar deltagarna att ha så lite som möjligt på fötterna medan de springer. Denna barfota- och löpningsboom lär ska ha satt fart efter att boken Born To Run av Christopher McDougall lanserades. I ett tidigare inlägg Jogga och lev längre fick vi läsa att det gäller att jogga regelbundet för att få leva längre. Betyder det nu också att vi ska kasta våra joggingskor och jogga barfota?

Efter att ha bekantat mig med forskning på området finns det inget entydigt sätt att se på saken.  Man har t.ex inte kunnat bevisa att barfotalöpning leder till mindre skador än löpning med skor, men inte heller det motsatta. Forskning visar att vi har ett annorlunda rörelsemönster då vi springer utan skor. Barfota har vi tendens att sätta tyngden på den främre delen av foten, som enligt bl.a. forskning av Lieberman  vid Harvard Universitet anses vara ett skonsammare sätt att löpa för våra leder.  Det finns klara bevis för att skor påverkar våra fötter, men oftast är den påverkan negativ. Det beror på att våra vardagsskor ofta är för små, trånga, konstiga i formen eller sådana som begränsar rörligheten. Så kallade MBT skor med runda sulor förbättrar hållningen och aktiverar nya muskler i kroppen, men kan ändå vara begränsande för själva foten. Därför är nog variation viktigt.

Som fysioterapeut har jag erfarenheten att bara fötter fungerar naturligt bättre och ger tydligare signaler till övriga delar av kroppen, inte minst till hjärnan. En fot som vuxit upp med skor är både stel och otränad. Foten behöver tillvänjas till att vara utan skor. Att plötsligt gå på grus utan skor är ingen behaglig upplevelse utan kan klassas som tortyr för många. Att förespråka barfotalöpning, utan att berätta vad som krävs innan är missvisande och kan leda till obehagliga upplevelser.

Däremot kan det vara bra att röra sig en hel del barfota och i mindre begränsade skor. Att gradvis öka barfotavarandet. För barn har rekommendationerna varit de samma i 20 år. Det som gäller är så mycket barfota som möjligt och i övrigt flexibla, bekväma skor som ger fötterna frihet att röra sig fritt både till vardags och i idrott. Det samma borde gälla vuxna. För äldre personer är det dock annorlunda. Äldre rekommenderas röra sig med bra skor eftersom det finns många studier som visat att fallrisken ökar hos äldre som går barfota eller i strumpor.

Upplevelseaspekten i att gå barfota skall inte heller förringas. Att känna underlaget och uppleva det våta gräset, varma berget, svala vattnet, mjuka sanden eller de masserande små stenarna under fotsulan är avkopplande och ger ökade möjligheter till närvaro i nuet. Fotmassage och automatisk träning av fotens muskler samt rörlighet är väl inte heller något man tackar nej till?

Så varför inte lova dig själv denna sommar att så ofta som möjligt låta fötterna njuta av frihet?