Det gäller att balansera

Att hitta balans i vardagen mellan skola, aktiviteter och fritid är en ständig och återkommande utmaning för de flesta barnfamiljer. Att hitta gemensamma stunder för att umgås och bara ”vara” kan verka som en utopi då barnens och föräldrarnas aktiviteter pressar på och kräver uppoffringar. Själv har jag levt i denna värld några år och kan konstatera att det har varit en resa på en berg-och-dal bana, en mix med minutprogram och gemensamma glädjestunder.

I vår familj har idrotten fyllt vår fritid. Barnen har sedan de varit små varit rörliga och olika idrottsaktiviteter blev förnuftiga ventiler för att få utlopp för sin energi. För oss har det varit naturligt att delta i föreningsverksamhet, men det har också funnits tid för att spontant leka och umgås med vänner på bakgården eller i skogen. För att klara av vardagen har det krävts otaliga diskussioner, planeringsstunder och ett stödjande socialt nätverk.

Utgångspunkten är att barnen själva är med och tar del i diskussionen om hur och vad som skall göras och prioriteras. Och det som krävs är en kompromissvilja av alla inblandade, allt från idrottsföreningen till föräldrar och barn. Ibland blir det kollission mellan aktiviteter, ibland är man för trött att göra något och ibland försvinner motivationen att delta. Det gäller att balansera och hitta en gyllene medelväg där familjen får utrymme, där de individuella behoven kan tillmötesgås och fritiden fyller en genomtänkt funktion. 

Att balansera kan vara svårt men jag kan utgående från egen erfarenhet säga att övning ger färdighet. Det krävs uppoffringar att balansera vardagen, finns viljan hos alla inblandade så är man långt på väg.