Snällfällan och självmedkänsla 1

De flesta av oss har lätt för att känna medkänsla med människor som är nedstämda eller ledsna. Vi är bra på att trösta och uppmuntra. Vi kritiserar inte och frågar inte ”men hur kunde du säga så”? ”Tänkte du dig inte för överhuvudtaget”? ”Hur kan du säga nåt sånt dumt”? Istället är vi snabba på att säga ”glöm det där”, ”det var väl inte så farligt”, om du känner dig sjuk så var hemma osv.

Men hur är vi mot oss själva? Visar du samma förståelse och medkänsla för dig själv som du visar för en vän eller kollega på jobbet? Av egen erfarenhet vet jag att jag har svårt för att vara sjuk. Det är lätt när man spyr och febern är så hög att man yrar och inte orkar ta sig upp ur sängen. Då är jag hemma. Men för det mesta handlar det om att man kanske har lite stegring, snyter sig, hostar, lite sjukt i halsen, barnen har haft spysjuka och man känner sig illamående, men har inga andra symptom. Då har jag svårt för att avboka mina jobb och stanna hemma. Samtidigt känner jag mig usel för jag vet att man inte skall smitta andra…

Självmedkänsla innebär alltså att visa förståelse för sig själv när man känner sig ledsen, besviken, stressad eller ensam, istället för att ge sig själv skuld för orsakerna bakom sina känslor. Självmedkänsla innebär träning i att våga möta sig själv och ha överseende med sig själv. Att vara självmedkännande inverkar också på ditt ätbeteende om du annars har lätt för att fly negativa känslor genom att äta.

Studier visar att människor som tränar sig i att vara självmedkännande är mer tillfreds i tillvaron än andra och upplever färre negativa känslor. Och just missnöje är en av de vanligaste känslorna bakom känsloätande.

Faktadelen i detta har jag hämtat ur boken Snällfällan av Lisbeth Stahre och Veronika Ryd, Bonnier Fakta 2012. Vill du träna din självmedkänsla kan du läsa mer i boken.

Fortsätt att vara snäll med andra, men öka också din förståelse för dig själv!

Snallfallan