Söndagslunch med mormor och morfar

ikaantyneet_kansiNär jag studerade och bodde ensam brukade jag ofta gå hem till min mormor och morfar på söndagar och äta lunch med dem. Jag tror de uppskattade våra gemensamma måltider lika mycket som jag. Jag har tur, mina nu 87 och 89 år gamla morföräldrar är båda aktiva och bor hemma. Jag och mina barn besöker dem regelbundet och gläds över att de ännu har matlust samt ork att laga mat. Ibland, till mina barns stora förtjusning, lyxar vi till det och går ut på restaurang med gammelmormor- och morfar. Som det står i näringsrekommendationerna för äldre har kosten en viktig roll för livskvalitet, funktionsförmåga och hälsa hos äldre.

Mormor använder ofta färdiga soppor eller frysta halvfabrikat som hon spetsar med till exempel extra räkor eller grädde. Till detta gör hon ofta sallad med nötter eller frön. Hittills har de handlat själva trots familjens erbjudande om att handla åt dem. När de inte längre själva orkar gå till mataffären har mormor bestämt att de ska de beställa hemleverans från affären.

Både mormor och morfar klagar över att många av deras vänner redan har gått bort, men de träffar fortfarande vänner och äter lunch eller middag ihop ibland. Hurraa för det!
Måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi utan för vår livskvalitet. Trevliga måltider tillsammans är verkligen en av våra viktigaste friskfaktorer.

Vi kan på många sätt påverka att måltiden blir bra och hälsofrämjande. Det är viktigt att vi ser måltiden som en helhet. Doften påverkar smaken och väcker smakminnen som i sin tur kan väcka känslor. Även om minnen är personliga kan generationerna ha likheter i deras matminnen. Synsinnet, bland annat matens färger och dukningen har stor betydelse för måltidsupplevelsen. Matens temperatur och konsistens har naturligtvis också en viktig betydelse.

Måltiden ger en möjlighet till trevliga gemensamma upplevelser, Folkhälsans projekt Matlusten försöker ta fasta på detta.