Gröna områden, välmående, mental hälsa och socioekonomiska skillnader i hälsa

MitchellHuvudtalaren på seminariet naturen och välmående i Haltia naturrum i mitten av september (här hittar du alla föreläsningar från seminariet) professor Richard Mitchell från Glasgow universitet presenterade nyttan av att bo i ”gröna områden” med tanke på hälsa och välmående och hur den socioekonomiska ställningen kopplar till natur och välmående. I Europa bor ofta de med högre socioekonomisk ställning i områden med mycket grönt omkring sig, medan områden med lägre socioekonomisk status är i sin tur är tomma på grönt.

Man vet från tidigare att stress är högre bland dem med lägre socioekonomisk ställning. I Mitchells egna undersökningar i områden med lägre socioekonomisk ställning sjönk kortisolhalterna (ett stresshormon) under dagen mer hos de personer som bor i ett område där det finns mera grönt än i ett område med mindre grönt. Intressant med tanke på att det gröna runt om oss kanske kunde bidra till att minska socioekonomiska skillnader i hälsa eller välbefinnande. Mitchell påpekade dock att man verkligen aktivt utnyttjar gröna områden i sig är ett individuellt beteende.

För tillfället har man i Skottland startat ett projekt där man i vissa bostadområden försöker öka tillgängligheten till natur, medan andra bostadsområden är kontrollområden. I första skedet av projektet förändrar man omgivningen och senare försöker man påverka individernas beteende. Under projektets gång kommer man att bl.a. undersöka upplevd stress, välbefinnande, fysisk aktivitet och det sociala kapitalet hos invånarna. Åtminstone i Finland där det är lätt att gå ut i naturen kunde man tänka sig att naturen verkligen är en arena för återhämtning och fysisk aktivitet oberoende av den socioekonomiska ställningen. I publiken lyftes dock upp frågan om hur det kan vara så att i Kajana land kan finnas ohälsa då så gott alla har naturen rakt utanför trappan? Än en gång kan man väl konstatera att vistas i naturen är ett beteende som styrs inte bara av tillgänglighet, utan också av individuella attityder och vanor, omgivningens normer o.s.v.Ormbunkar
Enligt andra studier som Mitchells grupp också har gjort, lönar det sig ändå med tanke på livstillfredställelsen att regelbundet ta en avstickare till naturen. I en annan studie som gruppen gjorde, undersökte man fysisk aktivitet i naturen, fysisk aktivitet på gym eller på lokala gator och dess samband med mental hälsa. De som rörde på sig i naturen minst en gång per vecka eller mer hade bättre mental hälsa än de som rörde på sig på gym eller längs med gatorna minst en gång per vecka eller mer. Preliminära resultat från en annan studie visade i sin tur att de som rörde på sig i naturen och hade hög finansiell stress verkade ha nästan lika hög livstillfredställelse som de, som inte hade finansiell stress. Rörde man sig inte regelbundet i naturen var livstillfredställelsen lägre framförallt bland dem med finansiell stress.

Forskningen kring naturens hälsofrämjande effekter verkar gå fram stormsteg och varför skulle inte vi finländare som har alla möjligheter att fritt röra sig i naturen också ta dem! Både vuxna och barn mår bra av den mångsidiga fysiska aktivitet som naturen erbjuder…