Nordisk matkultur och nya nordiska näringsrekommendationer

Myy Hanaholmen 2 2013
Under ett seminarium arrangerat av Hanaholmens kulturcentrum dryftade man de nya nordiska näringsrekommendationerna och samtidigt lite om möjliga likheter och olikheter i nordiska ländernas matkultur. I de nya nordiska näringsrekommendationerna finns både nyheter och sådant som man har rekommenderat tidigare. I de nya rekommendationerna lyfter man fram att befolkningen gärna får öka intaget av frön och nötter, fisk, fullkorn och grönsaker. Rött kött rekommenderas vi att äta mindre av. Jämför man det med det som vi finländare har ätit de senaste åren (Finravinto) så är det trist att se att vi, framförallt männen, har minskat intaget av råg som rågbröd. Minskningen i råg var under åren 2007 till 2012 märkbar. Man tror att minskningen rågbrödskonsumtion återspeglar intresset för lågkolhydrat kost som var som populärast för några år sedan. Finländarna äter en hel del rött kött, men ändå i nordiska sammanhang rätt lite. Framförallt bland danskar finns en hög konsumtion av rött kött och där kommer rekommendationen av att minska mängden vara en större utmaning än hos oss. I vinter kommer de finska näringsrekommendationerna att lanseras. Såsom traditionen är, så bygger de på de nordiska rekommendationerna utökat med nationella teman.
_MG_7014

Vi fick också under seminariet höra om nordisk matkultur och vilka trender som är på gång i samhället. Matkultur för tillfället kan vara allt från surdegshotell i Stockholm, restaurangdag i Helsingfors och olika matcirklar. Som professorn i matkultur Johanna Mäkelä sade så har de nya nordiska näringsrekommendationerna en klar utmaning i hur rekommendationerna förankras i oss nordbor. Om vi lyckas knyta rekommendationerna till den matkultur som råder så har vi alla möjligheter till att lyckas implementera de nya rekommendationerna bland befolkningen. Då kanske vi i framtiden har ett ”mer avslappnat, mer medvetet nordiskt förhållande till mat” som Johanna uttryckte det.