Hårt vetenskapligt arbete ligger bakom näringsrekommendationerna

logo_top_image_nnr
Förra torsdagen lanserades de nya nationella näringsrekommendationerna. Jag har de senaste fyra åren deltagit i det talkoarbete som ligger bakom såväl de nordiska som de nationella rekommendationerna.

I media får man ofta höra att livsmedelsindustrin har för stor påverkan på vad som står i dessa näringsrekommendationer. Jag själv är nog av en helt annan åsikt. I den fyraåriga process som jag själv deltog i, var det resultat från vetenskaplig forskning som var grunden för vårt arbete. Jag var med om att skriva en systematisk litteraturöversikt där vi gick igenom publicerade artiklar som hade undersökt samband mellan intag av kost och våra vanligaste folksjukdomar. Senare ingick jag i den arbetsgrupp som skrev de nationella rekommendationerna. Också här var det viktigt att allt som vi rekommenderar skall det finnas vetenskaplig evidens för. Majoriteten av de som ingick i arbetsgruppen var professorer, docenter mm och ingen var anställd av industrin.

Varför skriva nationella rekommendationer när det redan finns nordiska? Skillnaden mellan de nationella och nordiska rekommendationerna ligger främst i att de nationella är en sammanfattning av de nordiska, den nationella består av 60 sidor och den nordiska av 600 sidor. De nationella rekommendationerna är skrivna i en lättare läsbar form för de yrkesmänniskor som jobbar med kostfrågor i vårt samhälle. En annan skillnad är att i de nationella rekommendationerna har man i större grad försökt beakta den matkultur som råder i Finland. Bl.a. lyfts rågbrödet tydligare upp som en viktig del av en hälsosam kost och som en central källa för fiber.

Ifall man är intresserad av att veta vilka studier som har legat som grund för rekommendationerna är det de nordiska rekommendationerna man skall se på. I de senaste nordiska näringsrekommendationerna har man lagt speciell vikt vid att evidensen skall kunna spåras och att öppet visa vem det är som har jobbat fram rekommendationerna. Allmänheten har också getts möjlighet till att kommentera texter under arbetets gång, Allt detta kan man bekanta sig med på sidorna där de nordiska rekommendationerna presenteras.

Jag hoppas att såväl de nordiska och de nationella rekommendationerna skall tas väl emot och att det arbete som otaliga forskare och andra sakkunniga har bidragit med uppskattas av allmänheten.