Hur utvecklas ätbeteende hos barn?

SmakTycker du att du har ett barn som är kräsen med mat? I Norge uppskattar man att ca 25 % av alla småbarnsföräldrar svarar jag på frågan. Är barnet 1,5-3 år gammalt? Då är det rätt sannolikt att du svarar ja på frågan om kräsenhet. Barnet befinner sig då i en utvecklingsfas då ”smakfönstret” är stängt, d.v.s. man är mindre benägen att smaka och uppleva ny mat och nya smaker.

Detta och mycket mer behandlades på ett seminarium om ätstörningar hos barn som ordnades av Oslo universitets sjukhus. På sjukhuset verkar ett tvärvetenskapligt team vars specialområde är att behandla barn som av olika orsaker har problem med ätandet. Man uppskattar att ca 1-3 % av alla yngre barn har något man kunde klassa som ätstörningar. Problemen kan vara olika, en del barn äter för lite, andra klarar inte i motsatt till sina jämnåriga av vissa konsistenser på maten och så finns det barn som är extremt selektiva i sitt ätande. I Norge har föräldrar till dessa barn grundat en egen förening, Knappen, med egna webbsidor.Böcker

Att suga och svälja är något som en normalt utvecklad nyfödd baby oftast kan. Att sedan kunna styra sina läppar och tungrörelser så att man kan äta fastare föda, styra maten i munnen ut mot kinderna och sedan svälja är något som de flesta klarar vid 6 månaders ålder. Från ca 4 månader fram till ca.7 månader är första ”smakfönstret” öppet. Här finns en chans att introducera olika smaker som man önskar bli ”vanesmaker” hos barnet. Då babyn är 6-10 månader är den också mottaglig för olika konsistenser på maten. Det diskuterades en del om att hur viktigt det är att babyn lär sig rena smaker d.v.s. hellre grönsaks puré som innehåller endast en grönsak än en pure blandning. Då lär sig babyn att koppla ihop färg och smak. Konsisten på maten lyftes upp flera gånger under dagen. Vi deltagare fick pröva på hur det är att äta en mjuk skiva bröd då man varken kan bita eller tugga. Att med tungan försöka mosa sönder brödet är en utmaning. Utmaningen blir inte lättare av att det känns som om brödet sväller i munnen för var minut som går. I Norge är mjukt bröd vanlig lunchmat, också till småbarn.

Till sist under dagen fick vi vara med och lösa problemet med en liten pojke som under sina första 14 månader hade vuxit upp med en sond, d.v.s. blivit matad via en näs slang. Vi såg videoklipp av honom när han skulle äta vid 16 månader, 2 månader senare efter att hans föräldrar fått stöd och råd och till sist hans underbara matglädje vid nästan 2 års ålder. Vad var hemligheten bakom utvecklingen?

Det fanns många faser som han och alla skall barn skall gå igenom för att utvecklat ett gott ätbeteende. Faserna startar med sugande, sedan fastare föda, att barnet upptäcker maten med händerna, klumpar och olika konsistens på maten, tuggandet, barnet äter själv med sked o.s.v. Minst lika viktiga komponenter är att lära barnet hur det känns att vara hungrig eller mätt genom att ha mattider eller att låta barnet vara med vid måltider för att använda sig av exemplets makt. Detta poängterades otaliga gånger. Att vara lyhörd som föräldrar är viktigt, då kan man introducera nya smaker i barnets egen takt, inte pressa eller tvinga barnet att äta och att låta ätandet ta den tid det tar.Konsistens