Vad 10 000 steg per dag verkligen berättar om mig?

askelmittari3Oktober är Hälsostegen-månaden. Vi bär våra stegmätaren hela månaden och skriver in våra steg i hälsostegen systemet. Ju fler steg vi går, desto gladare blir de gröna fötterna. Vi kan också jämföra våra steg till tidigare resultaten. Kanske går jag det här året  mera än förra året?! Jag undrar vad de här mätningarna verkligen berättar om mig.

Samma fråga lyfts upp av Vilma Hänninen, som  reflekterar över sociologiska/socialpsykologiska synvinklar på användingen av olika applikationer och  mätningsinstrument i bloggen ”sosiaalipsykologisia savumerkkejä”. Hänninen reflekterar över hur mätning och utvecklande av sig själv länge har varit en del av den västerländska kulturen. Applikationer och apparater gör det lättare att mäta/undersöka sig själv, men de här apparaterna/applikationerna leder oss till att observera oss själva via kvantitativa mätare. Samma frågor som Hänninen hade, frågade också forskare Paul Kelly i sin ”Key note”presentation på ISBNPA kongressen i Edinburgh i början av actigraphjuni. Vad är det  vi verkligen är intresserade av? Hur många minuter, steg och MET-enheter vi rörde på sig under den senaste veckan, eller vad gjorde vi när vi rörde på oss, med vem och var gjorde vi det?

För att sammanfatta, via användningen av objektiva mätare kan vi lätt tappa den subjektiva känslan av välmående. Vi kan också fråga vilket kom först när vi rörde på oss:A) Jag tyckte om att gå ute och röra på mig och jag blev lyckligt. Via det nådde jag också 10000 steg eller  B) när apparat säger att ”Grattis, du har nått 10 000 steg idag och du har varit effektiv” så blir jag lycklig. Såsom Hänninen fortsättar i sin blogg är det jag som kontrollerar apparaten eller applikationen, eller är det apparaten som kontrollerar mig. Man borde alltid minnas att jag är så mycket mera än vad min applikation eller apparat visar. Mina känslor, tankar och kunskaper kan i alla fall inte ännu mätas tillräckligt mångsidigt eller objektivt.