Vilka barn tycker om grönsaker?

Foto: Elina MarkDet verkar som om alla någon gång har reflekterat över varför vi tycker om så olika smaker. Det finns de som till exempel tycker om broccoli men inte om paprika, de som verkar att inte tycka om några grönsaker alls och de som lyckligt äter med god aptit allt som finns på tallriken. Varför det är på det sättet, är till stor del en fråga om tradition och temperament. Några barn och vuxna är försiktigare till sin karaktär att pröva nya saker, andra är känsliga för bittra smaker (som är typisk för många grönsaker), och sedan finns det de som bara följer omgivningens exempel i att äta grönsaker. Många saker har vi bara obemärkt tagit modell av andra i omgivningen.

Vi fann i vårt Pro Greens forskningsprojekt (www.progreens.org) bland elva åringar att pojkar inte tyckte så mycket om grönsaker som flickor. Också den variation av olika sorter av grönsaker som pojkar meddelade att de tyckte om var mindre än det som flickor tyckte om. Faktorer som förklarade de här könsskillnaderna i smaken och preferenser kunde hittas i familjemiljön.

Den största delen av könsskillnaden i smaken förklarades av det att flickorna hade helt enkelt ätit mycket mera grönsaker vegetables_narrowtidigare och därmed börjat att tycka om olika sorter av grönsaker. Flickorna också hade än positivare insättning till grönsaker än pojkarna hade. Pojkarna konstarerade oftare att de inte vill äta grönsaker därför att det tar för lång tid att äta, de känner sig fortfarande hungrig efter att de har ätit grönsaker eller att de vill äta någonting annat. Men det var inte bara flickornas positivare attityd om att äta grönsaker som skiljde. Än liten, men betydande del av det att grönsaker smakade bättre för flickor kunde förklaras med det att föräldrar oftare krävde att flickor borde äta grönsaker än vad saken var med pojkar och deras föräldrar.

Sammanfattningsvis kan vi tolka resultaten från undersökningen så att de visar på hur smakpreferenser formas. Om barn äter – och i bästa fall många olika sorter av – grönsaker regelbundet, blir hon/han vana vid och lär sig att tycka om smaken av dem. Föräldrar kan påverka konsumtionen inte bara genom att servera och se till att det finns grönsaker till buds utan också genom att konsekvent, men utan tvång, be barnen att åtminstone pröva litet av nya och olika sorters grönsaker.

mg_6995_kapeaEn annan sak är hur lätt är det att ändra attityder som oftare funnits bland pojkar. Det stämmer ju att de flesta grönsaker kanske inte är så snabba att slänga i sig som färdiga produkter som pastej eller yoghurt, och grönsaker håller säkert inte en mätt så länge som energirikare livsmedel. Den största omvärderingen måste säkert först ta plats i tankarna bland de vuxna. Hur lagar vi mat, så att grönsaker dras från statusen birätt till en centralare plats i måltiden? Kan vi öka matigheten till exempel av sallader via nötter, frön och oljebaserade såser? Men den viktigaste frågan är säkert, vilket perspektiv har vi själva och vad överför vi vidare till barnen: äter vi bara för att bli mätt på så energibesparande vis som möjligt, eller vill vi bli månsidigt välnärda och förbli friska?