Vi är våra vanor? Del 2

Vanan, är den en vän eller en fiende? I mitt förra inlägg ”Vi är våra vanor? Del 1” behandlade jag vanans karaktär och nu är jag nyfiken på de positiva och negativa sidorna med våra vanor. När kan en vana var en god vän och när kan vanan bli rent av en fiende?

Vanan är ofta något som är bra för oss. Den skapar trygghet, struktur och möjlighet att förutspå hur dagen kommer att se ut. Skönt är det ju att vanan ser till att vi borstar tänderna, sätter på cykelhjälmen, släcker lampor och låser dörren. I säkerhetsfrågor är ju rutiner och vanor mycket viktiga. Hjärnan gillar vanor och att gå på autopilot, helt enkelt. Tyvärr är hjärnan ändå inte särskilt bra på att bedöma vilken vana som är bra och vilken som är dålig. Därför är det bra att veta att allt kan bli en vana, som sedan kräver medvetenhet, vilja och motivation för att bryta. De vanor man får som barn tenderar att stanna kvar i vuxenålder. Då är vi vuxna i nyckelroll att hjälpa barnen att skapa goda vanor redan tidigt. ”Good habits formed at youth make all the difference.” sade även Aristoteles.

Vanan kan vara en räddning i svåra förhållanden eller en förutsättning för skapande verksamhet. Om det kan du höra om i ett mycket intressant Radioklipp i Sveriges radio. Klippet är rätt långt, men visar på dimensionerna kring hur vanan kan hjälpa oss. Den ena berättelsen handlar om en fängelsekund som beskriver att rutinerna var det som gav honom mening i vardagen och gjorde att han inte bara överlevde utan även kunde utvecklas i den hämmande miljö han befann sig i. Den andra berättelsen handlar om en författare som beskriver hur rutiner och vanor i hennes vardag gjort att hon kan vara kreativ och leverera text regelbundet. Jag tror att det som krävs är att man identifierar vilka vanor som är ens ”vänner”.

Rutin ”boostar” också känslan av trygghet och reducerar stress. Det är ju ofta en stor fördel och då är vanan en vän. Stor arbetsmängd kräver ju att vanorna stöder genomförandet så att det inte skapas ohälsosam stress. Hög stressnivå leder oss nämligen lätt till rutinmässig respons i en situation, trots att vi kanske planerat något annat eller att situationen skulle kräva en annan reaktion. Att se på vår smarta telefon stup i kvarten har sällan så mycket att göra med att vi är nyfikna eller måste kolla upp något, som att det bara är en stark vana. Hur ofta har man inte fått fast sig själv med att upprepa ett beteende i en ändrad situation eller med att bete sig olämpligt under kraftig stress? Jag har åtminstone upprepade gånger valt en van rutt i stället för den rätta vägen eller försökt lägga skräp i en sophink som jag vet att har flyttat plats eller tagit fram telefonen mitt i ett viktigt möte. Starka vanor är mycket svårare att styra under stress. Stress gör det alltså extra svårt att hindra eller ändra på mindre bra djuprotade livsstilsvanor, som t.ex. handlar om kost och dryck, motion eller återhämtning. Vanan kan alltså bli en ovän, ja rent av bli farlig för oss. Människans benägenhet att följa invanda mönster kan vara så stark att hen inte ens i krissituationer kan ändra sig. Hen fortsätter i stället som vanligt trots att t.ex. ett alarm eller en olycka skett. Om det har man kunnat läsa i många reportage om stora katastrofer, t.ex. 9/11 och Estoniakatastrofen, där människor fortsatt med sina rutiner trots att paniken omger dem eller att de vittnat något hemskt. Snacka om kraft, alltså.

Variation som ger nya intryck och bryter mönster kan rädda oss om vi blivit uttråkade av en trygg, men starkt rutinmässig vardag då vi ”stampar på stället”. Jag har läst om experiment hur man kan bryta detta. Ett exempel är en person som vill bryta den uttråkade känslan i vardagen med hjälp av en tärning. Personen kastade varje dag en tärning som gav honom ett uppdrag som avvek från det vanliga. Med denna metod lyckades han faktiskt skapa ny inspiration och glädje i sitt liv. Trots att det är ett enskilt fall kan det vara värt att tänka på. Variation är alltså ett sätt, men det finns också andra sätt. Enligt Dean (som jag även refererat till i tidigare inlägg) och andra som skrivit om vanans makt, kan man själv skapa vanor som ökar hälsan, lyckan eller t.ex. kreativiteteten. Hemligheten bakom det är värt att studera mera och återkomma till.