Nyheter om jodstatusen hos befolkningen i Norden

För några veckor sedan deltog jag i Nordic nutrition konferensen i Göteborg. Såsom min kollega Susanna Strandbacka skrev var programmet mycket jodia_ruoasta_tekstitvarierande. Ett av de teman som kom fram flera gånger under konferensen var mineralämnet jod. Under lupp var jodstatusen bland befolkningen i de Nordiska länderna och här delar jag med mig vad jag lärde mig om den finländska situationen.

Tillräckligt intag av jod är nödvändigt för en normal produktion av sköldskörtelhormoner som i sin tur är speciellt viktigt för t.ex. hjärnutveckling redan före födseln och under barndomen. Brist på jod kan leda till t.ex. förstorad sköldskörtel dvs. struma, men såsom med många andra näringsämnen, är inte för stort intag heller bra. Balansen är alltså viktigt.

Förr i tider var struma en ganska vanlig syn i vissa delar i Finland. Jodstatusen var dåligt därför att det finns bara lite jod naturligt i finländska jordgrund och därför hamnar det inte heller i växter och i den mat som vi äter. Medel att överkomma problemet på 1950-talet var att tillsätta i jod i kofoder och koksalt. Genom foder hamnade joden i mjölkprodukter och eftersom vi finländare har traditionellt ätit mycket mjölk och mjölkprodukter ökade jodintaget märkvärt. Efter detta har de största jodkällorna i Finland varit mjölkprodukter och joderat koksalt. Andra viktiga jodkällor är fisk och ägg. På 1980-talet var finländarnas jodintag till och med högst i Europa.

milk-518067_960_720Varför väckte då jod så stort intresse på konferensen om situationen var bra redan på 80-talet? De senaste undersökningar i de Nordiska länderna har visat att matkonsumtionsvanorna har förändrats: I Finland har mjölk och joderat saltintag minskat liksom saltintaget allt som allt vilket kan ha påverkat också jodintaget. De finländska FINRISKI-undersökningarna publicerades år 2002 och 2012 och de visade att i Finland är jodstatusen bland den allmänna befolkningen för låg jämfört med WHOs rekommendationer. Också i en stor norsk studie nådde endast 22 % av alla gravida kvinnor WHOs rekommendation för jodintag.

Betyder det här att för tillfället har vi i Finland risk för jodbrist? Ännu för ett år sedan var situationen den att livsmedelsindustrin eller massbespisningen inte använde joderat salt i sina produkter. Detta var ett problem med tanke på finländarnas jodintag, eftersom en stor del av saltet som man får i sig kommer från produkter såsom bröd och köttprodukter. Därtill äter ännu flera människor måltider utanför hemmet, vilket betyder att de inte kan själv välja hurdant salt som tillsätts i maten. Nyligen har situationen förändrats: I början av 2015 gav Statens näringsdelegation (VRN) en rekommendation om att inte bara privathushållen utan också massbespisningen och livsmedelsindustrin, speciellt bagerierna, borde använda joderat salt för att öka befolkningens jodintag. Många företag har redan ändrat sin produktion enligt rekommendationen.

Statens näringsdelegation har också gett praktiska tips för att försäkra sig om tillräckligt högt jodintag: Det lönar sig att dagligen äta produkter som innehåller jod, t.ex. mjölk/fisk/ägg/ost. Därtill är det bra att välja joderat salt för matlagning i stället för icke joderade gourmet- eller specialsalter, och välja produkter där det har använts joderat salt. Konsumentförbundets projekt ”Syö Hyvää (Ät gott)” har också publicerat en bra artikel om jod som är värd att läsa.