Foto: Mikaela Wiik

Nya rekommendationer för fysisk aktivitet, som betonar glädje

Vilka rekommendationer handlar det nu om? Jo, under hösten har nya rekommendationer för fysisk aktivitet under de första åren lanserats; Glädje, lek och gemensamma aktiviteter. Rekommendationerna har utarbetats och sammanställts av en tvärvetenskaplig sakkunniggrupp och innehåller fler dimensioner än den tidigare rekommendationen. Denna gång har man också tagit fasta på att ge förslag på hur man kan uppnå rekommendationerna i praktiken. Ett klart plus eftersom det då blir lättare att till sig den. Det jag älskar i den är att rörelseglädje betonas så starkt.

Fysisk aktivitet har tveklöst betydande hälsoeffekter för människan och det går inte att komma ifrån att det är en av de mest effektiva metoder att påverka vårt välbefinnande både kortsiktigt och långsiktigt. Det är även en politisk prioritet Finland att satsa på välbefinnande genom fysisk aktivitet, speciellt bland barn och unga. Den fysiska helhetsaktiviteten bland barn och unga bestäms av många olika faktorer; stillasittande, aktiv transport, organiserad fysisk aktivitet, självständig fysisk aktivitet, skola och daghem som möjliggörare, sociala sammanhang som stöd, kommunal beslutsfattning och miljö samt nationella beslut för åtgärder kring fysisk aktivitet.

Hur rör sig våra barn idag?

Enligt nya resultat (Tuloskortti 2016 Lasten ja nuorten liikunta Suomessa och WHO:s skolelevsstudie 1994-2014) ser det ut som om det finns mycket att åtgärda på området. De mest oroväckande resultaten finns bland faktorerna stillasittande, daghem som möjliggörare av fysisk aktivitet samt den helhetsmässiga fysiska aktiviteten. Tillräckligt rör sig av treåringarna 29%, av skolbarn i lågstadiet 49% och av de äldre 18% (Tuloskortti 2016). Enligt Simonsen et.al (2016) som nyligen kom ut med rapporten ”Hälsotrender bland elever i svensk- och finskspråkiga grundskolor 1994-2014 – WHO:s skolelevsstudie” är procenten ännu lägre och i internationell jämförelse är våra 15- åringar minst fysiskt aktiva. När det gäller stillasittande är våra barn stilla i medeltal enligt följande; 3-6 åringar 5,5 h, skolbarn i de lägre klasserna 6,4 h och de äldre skolbarnen 8,2 h! Utmaningar finns på våra daghem där man räknat ut att i medeltal endast 7 minuter består av rask fysisk aktivitet och upp till 60 % av tiden är passiv.

Dagens rekommendationer

De rekommendationer för fysisk aktivitet bland barn och unga som gäller i dagens läge är de för 0-8 åringar (2016), skolbarn (2008) och minskande av stillasittande (2015). Min avsikt är inte att redogöra för alla dessa, men när det gäller skolbarn (2008) är rekommendationen 1-2 h fysisk aktivitet per dag och då det gäller stillasittande högst 1 h av sittande i sträck.

Den nyaste rekommendationen (2016) utgår från FN:s barnkonvention och lyfter upp nio olika aspekter på småbarns fysiska aktivitet. Jag gillar att de i denna plockat in ordspråk, uttryck eller talesätt för att beskriva aspekterna. Jag tänker därför utgå från dem för att beskriva innehållet:

  1. Ett aktivt barn mår bra”

För att ett barn ska må bra behövs tre timmar fysisk aktivitet av olika intensitet; lätt aktivitet, fartfylld utevistelse samt mycket rask fysisk aktivitet (1 h), som ger rosiga kinder, svett och hög puls. Dessutom betonas den viktiga sömnen, vilan och möjligheten att koppla av, som utgör stommen för hela rekommendationen. Leken med andra barn och förståelsen för att stillasittande ofta blir tråkigt är något som vi vuxna ska prioritera.

Rekommendationer för fysisk aktivitet under de första åren. Källa: Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:24

Rekommendationer för fysisk aktivitet under de första åren. Källa: Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:24

  1. Som de gamla sjunga, så kvittra de unga”

Kraften av goda förebilder är ovärderlig. Att göra saker tillsammans och ge sig hän med barnen kan ge fantastisk mängd rörelse. Att i vardagen bli van att röra på sig med familjen lär barnen att fysisk aktivitet är en viktig del av vardagen. Vinn-vinn situation på många sätt.

  1. ”Hör du mig faktiskt?”

Hur ofta glömmer vi inte bort att höra vad barnen tycker? Att lyssna till barnen som naturligt har nyfikenheten i sig och som vill utforska saker. Barn har önskemål, åsikter och lust att delta i beslut som gäller dem själva.

  1. ”Lär genom att göra”

För att motoriken ska utvecklas behövs upprepning och mångsidighet. Övning ger färdighet. Måste finnas möjlighet att röra på sig på många olika sätt under alla årstider.

  1. ”Ta vara på tillfället”

Naturliga miljöer där barnen får forma sin lekmiljö, utforska, hitta på olika sätt att röra på sig, lockar till fysisk aktivitet. Forskning visar att utemiljö ökar andelen fysisk aktivitet, men att inomhusmiljöer också kan formas så att de sporrar till rörelse. Vi vuxna avgör om miljön får användas till rörelse eller inte.

  1. ”Hör bollen kalla”

Barn tycker om redskap och leksaker och rör sig mer om de har fri tillgång till redskap som uppmuntrar till rörelse. Redskap kan också underlätta rörelse för barn som behöver stöd.

  1. ”Häng med”

Alla ska få möjlighet att hänga med på organiserade rörelseaktiviteter som ordnas t.ex. av idrottsföreningar eller – klubbar. Där ska alla få uppleva glädjen av att lyckas, möjlighet att lära sig och uppleva social samvaro. För en hållbar utveckling är det viktigt att barnen skulle få njuta av verksamheten. Vi vuxna ska lyssna på barnen, uppmuntra och handleda barnen.

  1. ”Rörelse är kul”

Alla barn inom småbarnspedagogiken har rätt till planerad, målinriktad och mångsidig rörelsefostran. Verksamheten ska planeras så att betydelsen av fysisk aktivitet för lärande, hälsa och välbefinnande beaktas. Rörelse ska inte vara en börda utan något som är roligt. Så det är bara att Hoppa på.

  1. Visst finns det plats för mera ljud i världen”

Det behövs samarbete på alla samhällsnivåer och alla vi vuxna bär ett ansvar för att barnen ska ha möjlighet att röra på sig tillräckligt. Det gör gott att fundera på om alla förbud är nödvändiga och att vi minns att lek och stoj hör till barndomen.

Barnens bästa angår oss alla. Och glädje behöver vi mera av. Tycker jag. Vad tycker du?