Idrott och jämställdhet, kan det ha någon betydelse för barns fysiska aktivitet?

Idrott och jämställdhet, kan det ha någon betydelse för barns fysiska aktivitet?

På veckoslutet avslutades VM i skidåkning i Lahtis. Finlands skidåkare, både damerna och herrarna, klarade sig mycket bra. På vilket sätt resultaten fördes fram i media fick mig ändå att reflektera över att är herrarnas framgångar mera värda än kvinnornas. Norge tog fyrdubbelseger på 30 km damer, samt grenseger i samtliga skidsträckor. Ändå konstaterade reportrarna att Norge inte lyckades ta en enda individuell guldmedalj bland herrarna och därmed inte lyckades så bra som väntat i mästerskapen. Själv anser jag att de norska damernas framgång är helt otrolig och unik. Tänk att alla fyra bästa damer i världen kommer från samma land, kan ett land lyckas bättre i ett världsmästerskap i skidåkning?

Jag har också ibland under perioder följt med hur mycket bilder på damidrottare finns på idrottssidorna i våra dagstidningar och har flera gånger kunnat konstatera att det finns betydligt mera bilder av manliga idrottare än av damidrottare. Forskare som jag är, beslöt jag att göra en liten bildanalys av läget i vår största dagstidning i Svenskfinland, HBL. Under den gångna veckan (28.2.-6.3.2017)publicerades på sportsidorna 27 bilder på idrottande män, 14 bilder på kvinnor och en bild med både idrottande kvinna och man. D.v.s. antalet bilder på idrottande män var dubbelt högre än antalet bilder på idrottande kvinnor. För att vi har duktiga damskidåkare i vårt land, beslöt jag också göra en bildanalys för en vecka när det inte var VM i skidåkning. Under en vecka i månadsskiftet januari-februari (30.1.-5.2.2017) publicerades på sportsidorna 22 bilder på idrottande män, 8 bilder på kvinnor och ingen bild med både idrottande kvinna och man. D.v.s. skillnaden i antalet bilder av idrottande män och kvinnor var ännu större.

Har det här någon betydelse hur idrottsresultat för kvinnor och män presenteras i media för barns fysiska aktivitet. Jag tror att det har en betydelse. Vad vi publicerar i media påverkar våra normer i samhället. Ifall nyheterna ger en bild av att det är främst manliga idrottsprestationer som räknas och som visas, så finns det inte samma förebilder för unga flickor som för unga pojkar via media. Redan i unga år ser vi skillnader i fysisk aktivitet bland flickor och pojkar. En nyligen publicerad artikel, som undersökte finska barn i åldern 6-8 år, visade att pojkar har i medeltal 2,0 h timmar fysisk aktivitet per dag medan motsvarande mängd för flickor var 1,7 h. Också bland barn in dagisålder ser vi motsvarande könsskillnad i fysisk aktivitet. Nyligen togs detta upp i Yles nyheter och samtidigt diskuterades vilken betydelse daghem eventuellt har i att aktivera barn och ifall eventuellt personalen omedvetet uppmuntrar och tillåter pojkar att vara mera fysiskt aktiva än flickorna.

Folkhälsan jobbar för jämställdhet på daghem. Det skulle vara intressant att se ifall barn på de daghem som har nått längre i jämställdhetsarbetet också visar mindre skillnader mellan pojkar och flickor i fysisk aktivitet under daghemsdagen, d.v.s. kan en strävan att nå jämställdhet minska på rådande könsskillnader i fysisk aktivitet bland barn.