Meningsfullhet, hanterbarhet, begriplighet och levnadsvanor

Ju mer man undersöker faktorer som styr våra levnadsvanor, desto flera olika faktorer på olika nivåer finns det att beakta. Samtidigt kan man fråga sig, att finns det gemensamma faktorer som kan ha samband till positiva levnadsvanor oberoende av vilken levnadsvanor det handlar om?
Enligt mig en intressant faktor som korrelerar starkt med vårt mående är känsla av sammanhang . En stark känsla av sammanhang kopplas till att en person har resurser som gör att personen mår bra och hanterar sitt liv. Inom konceptet finns tre större dimensioner meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. En person som upplever meningsfullhet med livet, hanterbarhet i sina livshändelser och begriplighet i det som händer har förutom starkare känsla av sammanhang också en upplevlese av en starkare hälsa. I vissa livssituationer kan stress vara en faktor som försvagar känslan av sammanhang.

Jag har under hösten haft äran att läsa studerande i hälsovetenskaper Pauliina Hiltunens pro gradu arbete där hon undersökt småbarns föräldrars känsla av sammanhang och om känslan har ett samband till föräldrarnas fysiska aktivitet. Förälder till ett ca 1-årigt barn kan vara i en livssituation som för många kan kännas stressande. Känslan av sammanhang kan vara svagare under den här perioden i livet p.g.a. livssituationen och det kan ha ett samband till hur man hanterar sina levnadsvanor t.ex. fysisk aktivitet. Och andra sidan kan man tänka sig, att de som idkar fysisk aktivitet regelbundet under denna period kan ha bättre resurser att orka med vardagen, och livet känns då mer meningsfullt, hanterbart och begripligt. I Pauliinas pro gradu hade ca en tredjedel av föräldrarna en svagare känsla av sammanhang. I undersökningen fann man att en svagare känsla av sammanhang hade ett samband till mindre mängd och lägre intensitet av fysisk aktivitet. Sambandet fanns också mellan svagare känsla av sammanhang och rapporteringen av flera faktorer som hindrar fysisk aktivitet och färre faktorer som främjar fysisk aktivitet.

Förutom att en svagare känsla av sammanhang kan ha direkta samband till de egna levnadsvanorna så verkar känslan återspeglas i de andra familjemedlemmarnas levnadsvanor. En starkare känsla av sammanhang hos en förälder till ett barn i 11-års åldern hade ett samband till barnets hälsosammare kostvanor i vårt forskningsprojekt Hälsoverkstaden för ca 10 år sedan. Senare analyser visade att förälderns starkare känsla hade samband också med lägre skärmtid och längre nattsömn hos barnen. Alla dessa beteenden är i 11-års åldern ännu starkt kopplade till hemmiljön, d.v.s. föräldrarnas allmänna mående verkar ha betydelse för barnens levnadsvanor.

Att stärka känsla av sammanhang hos föräldrar verkar vara viktigt också för barnens välmående. Det kan kännas lite flummigt, men goda metoder kan vara att redan på barnrådgivningen stöda familjerna i att se det meningsfulla i småbarnstiden, att fundera hur de kan hantera sin situation just nu och öka förståelsen för allt vad som sker och kan ske när det finns en ny familjemedlem. Att föräldrarna känner och förstår sammanhang i sitt liv och sin livssituation när de har ett litet barn, liksom ett skolbarn är en skyddande faktor som verkar spegla sig i levnadsvanorna i familjen.