Godis och barn

 

 

Många gånger då vi vuxna, och speciellt hälsopromotorer, pratar om barns sockerintag och godisätande lyfter vi fram bara vissa saker såsom: socker är dåligt för hälsan och en risk för övervikt, orsakar hål i tänderna och så vidare. Sällan funderar vi på vad godisätande betyder för barnen själva.
Deborah Albon lyfter upp i sin översiktartikel en annorlunda och intressant synvinkel på barns godisätande. Godis och andra sötsaker har en betydelse för familjerelationer. Föräldrar, och speciellt mödrar, som är ansvariga för barnets ätande, bemöter två olika krav då det gäller mat. Å ena sidan måste de ta hand om barnets hälsa, det vill säga servera hälsosam mat. Å andra sidan vill de visa kärlek och tillmötesgå barnets önskan. Att lätta på familjeregler gällande ätande av sötsaker är ofta relaterat till speciella tillställningar eller speciella relationer, till exempel mellan far- och morföräldrar och barnbarn. Att äta sött är dåligt näringsmässigt, men bra med tanke på njutning och skoj tillsammans med familjen.
Att gilla söt smak är medfött för människor och barnens preferens för söt smak är till och med starkare än vuxnas. Godisätande kan också spela en viktig roll för barnets känsla av självständighet och kompisrelationer. Att äta godis innebär frihet från måltider där vuxna satt upp regler, till exempel skollunch. Godis är de första saker som man köper med egna pengar och det kan ge en känsla av självständighet. Det är också viktigt att dela godiset med sina kompisar. Godis kan ses som en del av barnens kultur på samma sätt som videospel och samlarkort. Och ju mindre det liknar riktig (vuxen) mat, desto bättre.